AI – hot eller löfte för vår sysselsättning?

Artificiell Intelligens

Samtidigt som många jobb försvinner i och med införande av artificiell intelligens (AI) så skapas det även nya jobb till följd av användandet av AI. Denna artikel handlar om detta, samt hur våra liv kan förändras genom AI – oavsett om vi tillhör dem som mister eller behåller jobbet.

Författare: Eva Toller

På väg till min tidigare arbetsplats passerade jag ofta en gata på Kungsholmen som heter Parmmätargatan. Jag hade ingen aning om vad en parm var, eller varför man mätte den. Till slut tog nyfikenheten överhand, och Wikipedia bistod med följande information:  

Parm (ibland palm, från isländskans farmr, last eller skeppsladdning) är ett gammalt volymmått för uppmätning av hö. 

Parmmätare var titeln på de ämbetsmän i Stockholm och andra städer som hade till uppgift att mäta det hö och den ved, med mera, som inresande bönder medförde. Syftet var att ta ut rätt tullavgift. I Stockholm finns parmmätare omtalade från 1661. 

Det är ganska uppenbart att parmmätare är ett yrke som inte längre finns. Det tas inte längre in några större volymer med hö och ved till städerna, och i vilket fall så har vi inte längre några interna tullstationer i Sverige. 

På liknande sätt har en mängd andra yrken efterhand försvunnit. Ibland har det varit hantverksyrken som trängts bort i och med industrialismens intåg, och det kan vara synd eftersom hantverkskunnandet då riskerar att försvinna. Ibland kan man tvärtom vara glad när ett yrke försvinner – till exempel ”skarprättare” (= bödel). 

Under de senaste åren har det pratats mycket om att artificiell intelligens hotar våra jobb – inte bara de ”enkla” rutinartade jobben, utan även mer kvalificerade yrken som kräver analysförmåga och/eller kreativitet. Ligger det någon sanning i detta? Och är de jobb som försvinner desamma som människor tror eller tycker borde försvinna? 

En annan aspekt är i vilken utsträckning som AI kan fungera som en virtuell assistent åt människor. Kanske det finns en del jobb vi bara skulle bli glada över att en AI utför, till exempel att sortera e-post eller skriva reseräkningar? 

Först några påpekanden:  

  • Automation innebär inte nödvändigtvis att det finns någon artificiell intelligens inblandad. (Däremot så kan effekterna av AI och automation vara liknande.) Därför är siffrorna som visas vad gäller bortrationaliserade jobb ibland missvisande höga, i de fall då man inte har gjort någon distinktion mellan AI och ”dum” automation (eller ”dum” digitalisering).  
  • AI:s största fördel behöver inte vara att ersätta mänsklig intelligens, utan att kombinera mänsklig och artificiell intelligens, och på så sätt få synergieffekter: 

Rather than have a machine replicating the steps that a human performs to reach a particular judgment, the entire decision process can be refactored to use the relative strengths and weaknesses of both machine and human to maximize value generation and redistribute decision making to increase agility. [1] 

  • AI är inte alltid så glamoröst som man ibland kan förledas att tro: ”Using AI to auto-generate a weekly status report or pick the top five emails in your inbox doesn’t have the same wow factor as, say, curing a disease would, which is why these near-term, practical uses go unnoticed…” [1]. 

Vilka yrken tror man ska försvinna? 

Mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto lät under 2017 marknadsundersökningsföretaget YouGov genomföra en undersökning, där 3000 personer i Sverige, Norge och Finland tillfrågades om utvecklingen inom AI och dess påverkan på samhället. Undersökningen visar att många svenskar tror att flera yrkesgrupper med fördel kan ersättas med artificiell intelligens [2]. 

Procentsiffrorna nedan anger hur stor andel av de tillfrågade svenskarna som anser att respektive yrke skulle kunna utövas bättre eller mycket bättre om de ersattes helt eller delvis av en AI/robot. 

De fem som fick högst andel var följande: 

  • IT-support 33% 
  • Bussförare/taxiförare 28% 
  • Kassörer i matbutiker 27% 
  • Revisorer 26% 
  • Kundtjänst 24% 

De fem som fick lägst andel var dessa: 

  • Advokater 15% 
  • ”Min chef” 14% 
  • Läkare 12% 
  • Lärare 12% 
  • Sportkommentatorer 12% 

Följande siffror är intressanta men säger kanske inte så mycket rent objektivt om yrkenas potential för att utföras av en AI:  

  • Lokalpolitiker/kommunalråd 23% 
  • Statsministerrollen 19% 
  • Journalister 18% 

Enligt undersökningen är många svenskar (80% av de tillfrågade) ganska oroade över konsekvenserna av AI i arbetslivet. Men inte många (9%) tror att deras eget jobb kommer att tas över av AI, och hela 71% tror att AI kommer att underlätta för dem själva i privatlivet. 

Slutligen så visas nedan resultat för några av de allmänna frågorna. (Tabellen är hämtad från [3], ”AI förändrar arbetsmarknaden i grunden”, https://www.realtid.se/ai-forandrar-arbetsmarknaden-i-grunden

Annan information från Tieto-undersökningen finns i [4]: detaljerade siffror för i vilken grad man tror att olika yrken kommer att ersättas med AI. Tills exempel så tror bara 2% av de tillfrågade svenskarna att yrken inom industri och tillverkning ”inte alls” kommer att ersättas med AI/robotar, medan motsvarande siffra för polisyrken är 24%.

Vilka yrken kommer att försvinna? 

I ”Futuracorps” (vitbok från forskninguniversitet Goldsmiths, University of London, gjord på uppdrag av IP Soft) definieras tre olika yrkestyper: deterministiskaprobabilistiskatvärdisciplinära. (Samtliga yrken anses kunna klassas på detta sätt.) Sedan diskuteras hur stor risk det är för ett yrke att bli bortrationaliserat beroende på vilken av dessa typer yrket tillhör. [5] 

Deterministiska yrken innehåller rutinartade arbetsuppgifter som ofta bygger på upprepning. Detta kan vara arbetsuppgifter som passar AI och robotar. Man förutspår att åtta av tio deterministiska yrken kommer att övergå från människa till maskin (möjligen kan den siffran vara i underkant). 

– Vi kommer att behöva bli bekväma med faktumet att dessa jobb inte kommer att utföras av människor. 

probabilistiska yrken samarbetar människor och AI, och kompletterar varandra med sina respektive styrkor. Beteckningen ”probabilistisk” syftar på att det är så stor variation i yrkesrollen att det är svårt att säga i förväg exakt hur arbetsuppgifterna kan delas upp. Gartner, ett företag inom informationsteknisk forskning och rådgivning, tror på att helheten kommer att bli större än summan av delarna: 

[…] more likely to assist humans than replace them as combinations of humans and machines will perform more effectively than either human experts or AI-driven machines working alone will. [1] 

I den tredje kategorien – de tvärdisciplinära yrkesrollerna – finns flera arbetstitlar som inte existerar i dag. Åtminstone åtta av tio arbetstillfällen kommer att tillfalla människan eftersom de kräver påhittighet, nytänkande och förmåga att lösa invecklade problem. Det är egenskaper som än så länge är unika för oss. 

För många går nog gränsen för att lämna över ”tänkandet” till en AI vid beslutsfattande: detta vill vi oftast ta hand om själva. AI-program kan ju, om inte annat, bli utsatta för hackare. Å andra sidan så kan knappast en AI mutas. I [6] föreslås att säkerhetskontrollen på flygplatser borde kunna utföras av AI av just den anledningen. [6] nämner även att i oktober 2016 blev finska IT-konsultföretaget Tieto ett av de första i världen att utse en artificiell intelligens till fullvärdig medlem i en av företagets ledningsgrupper. Där tog man alltså ett steg mot att AI får fatta beslut. 

Yrken som kan försvinna inom olika branscher – och yrken där AI kan fungera som assistent 

Nedan ges några exempel på yrken där AI kan ha en stor påverkan – men inte enbart som ersättare utan också som assistent. Exemplen är valda från någotsånär vanliga yrken. Annars är fotomodell det jobb som har störst sannolikhet (98%) att tas över av AI inom de kommande tjugo åren (enligt [7]). Å ena sidan så blir det mycket stor arbetslöshet inom denna yrkesgrupp – å andra sidan blir det inte så många personer som drabbas. 

Säljare 

De säljare som sysslar med kvalificerad försäljning av dyra och komplicerade produkter kanske inte behöver oroa sig så mycket för att AI ska ta över deras jobb. Däremot förutspås det att till exempel telemarketing i framtiden kommer att ”helt och hållet ätas upp av artificiell intelligens” [8]. 

Å andra sidan kan AI bli en tålmodig virtuell säljassistent som utför alla tråkiga eller repetitiva moment i säljarbetet. Några exempel från [8] (de tre första används redan): 

  • Mötesbokning. 
  • Prognostisering om vilka typer av potentiella kunder som är relevanta, grundat på vad som har hänt eller förutsägelser om vad som kommer att hända. 
  • Uppföljning av potentiella kunder. 
  • Säljassistent som tar fram information om kunder eller prospekt, och berättar för dig om du ska vara saklig, betona känslor, lägga fram fakta och priser, eller bjuda på lunch [sic!]. 

Rekryterare 

Ett rekryteringsföretag [9] testar AI för att genomföra ”fördomsfri kompetensbaserad rekrytering”. Tanken är att en AI kan vara mer objektiv än en människa när det gäller att göra urval av sökande. AI:n får inte veta namn, utseende eller ålder på de sökande (vilket i och för sig ofta även är fallet för mänskliga rekryterare). Senare ska man även låta en AI göra direkta intervjuer på 25 minuter, med standardiserade frågor (vilket möjligen redan har påbörjats i skrivande stund). 

Man motiverar användandet av AI med att det blir positivt för den arbetssökande: 

Målet är att testa den nya AI-tekniken och erbjuda jobbsökare en annorlunda och roligare upplevelse när de söker jobb. 

De intervjuer som AI:n ska genomföra ersätter inte heller det personliga mötet med en rekryterare: 

Roboten kommer assistera våra rekryterare genom göra vissa urvalsprocesser mer hanterbara, så att våra rekryterare kan fokusera mer på det personliga mötet. 

Ett annat rekryteringsföretag betonar att AI kan vara en tidsbesparande rekryteringsassistent: 

[…] vara tidsbesparande ur många aspekter så som första selektering/gallring, inkallning till interjuver, sammanställningar med mera. En rekryterares arbete består till stor del av administration, en tidstjuv som gör att en rekryterare inte kan ägna sig åt hantverket. [10] 

Det pågår även en del arbete med lösningar från den arbetssökandes perspektiv, snarare än arbetsgivarens. Ett sådant är Arbetsförmedlingens pågående utveckling av tjänsten ”Spontanansökan”. Där kan den arbetssökande kan få en uppfattning om hur troligt det är att arbetsgivare kan tänkas rekrytera inom ett visst geografiskt område och i en viss yrkeskategori, så att de kan skicka spontana ansökningar med bättre träffsäkerhet [11].

Översättare, tolk

Dessa yrken återfinns inte i listorna över de mest hotade yrkena. Men med tanke på vad Googles översättningstjänst numera klarar, måste man ändå fråga sig om inte även detta är yrken som på sikt riskerar att försvinna:

I slutet av november [2016] upptäckte Googles översättningsdivision något egendomligt. De hade precis börjat använda ”deep learning” för att förbättra sin tjänst när de insåg att systemet kunde översätta mellan två språk som systemet aldrig tidigare hade sett. […] Enligt vad Google erfar skapar deras djupa neurala nätverk en språklig modell – ett sorts hjälpspråk – för att hitta gemensamma nämnare. ”Det betyder att nätverket måste tolka något i semantiken i en mening snarare än att bara memorera fras till fras-översättningar. Vi tolkar det som ett tecken på att det existerar ett interlingua i nätverket”, skrev en av forskarna på Googles blogg. […] ”Deep learning”-algoritmernas förmåga att förstå språk kan inte bara förbättra kommunikationen mellan människor och maskiner, utan också mellan människor som inte talar samma språk. [12] 

Den sista meningen är extra värd att beakta. Det är visserligen fortfarande långt till en ”universal translator” á la Star Trek, där översättningen fungerar perfekt även mellan mänskligt språk och okända utomjordiska språk – men det känns inte helt oöverkomligt att åstadkomma något liknande för obesläktade mänskliga språk. Det finns nämligen en del som tyder på att vi har en medfödd grammatik i hjärnan som är strikt formell och gemensam för alla världens språk [13]. 

Bank och finans 

Inom denna yrkessektor bedöms AI få stor inverkan. Särskilt när det gäller rådgivning kan AI få en mycket betydelsefull roll. Det är till exempel vanligt att man har så kallade chatbotar som kan svara på enklare frågor, och som även själva lär sig att efterhand bli bättre på detta. SEB (Skandinaviska enskilda banken) har gått ett steg längre och har infört en ”kognitiv assistent”: 

En artificiell intelligens som kan tränas att ta sig an olika yrkesroller. Sedan början av nyåret [2017] har hon tagit emot omkring 6 000 frågor från bankens kunder, men än så länge alltid assisterad av en människa. [5] 

Enligt en rapport från researchfirman Autonomous så beräknas robotdrivna tjänster ersätta hela 2,5 miljoner jobb i finansbranschen under de kommande 15 åren: 

Två faktorer talar för att människor kommer att akterseglas av sina digitala rivaler, enligt rapporten. Den ena är den enorma datahanteringen som möjliggör en större produktion. Den andra är den billiga arbetskostnaden. […] De mest hotade branscherna bank-, försäkring- och investmentsektorn, branscher där maskinerna kan göra enskilda och upprepade uppdrag. [14] 

Inom dessa branscher så väntas det tillkomma nya jobb och nya yrkestitlar. Ett par exempel på kontorsjobb inom ekonomi som redan nu blir fler är uppdragsplanerare och upphandlingscontroller. Dessutom tros kombinationen av ekonomiska och juridiska kunskaper, tillsammans med digitaliseringskompetens, att bli särskilt eftertraktad [15].

Kundtjänst, helpdesk, virtuella assistenter 

Dessa yrkeskategorier är troligen de som man vanligen associerar med AI/automatisering. Många har redan ”pratat” med en chatbot i företagens och myndigheternas kundtjänster (även om inte alla som gjort så har vetat om det). 

[16] förutsäger att AI kommer att ta över allt från repetitiva jobb som att svara på enklare frågor i kundtjänst, till lite mer avancerade uppgifter av ”virtuell assistent”-karaktär, som schemaläggning. Dessa assistenter kan redan nu beställa taxi och boka resor och hotellrum [17]. 

En fördel med chatbotar är att de hela tiden kan lära sig nya saker, och från att låta som Eliza (https://it-ord.idg.se/ord/eliza/) efter hand kan övergå till att klara Turing-testet (https://it-ord.idg.se/ord/turingtest/) med finess. 

Övriga jobb 

 [17] citerar Svenska Dagbladet om åtta lite otippade yrken som hotas av AI. Det kanske förvånar att konstnärsrelaterade yrken delvis är hotade: 

  • Bonde – roboten kan sortera grönsaker och känna av kornas juverhälsa. 
  • Läkare – roboten är bättre än människor både på att ställa diagnos och utföra trickiga operationer. 
  • Gruvarbetare – redan nu arbetar Ericsson på att ta fram en fjärrstyrd gruvmaskin. 
  • Journalist – nyhetsbyrån AP producerar i dag tusentals korta datorgenererade artiklar om företagens resultat. Datorer kan även bildsätta artiklar. 
  • Kompositör – många musiksnuttar på youtube är komponerade av datorer. Google jobbar med att ta fram personaliserad musik, alltså sådan som just du gillar. 
  • Konstnär – robotar kan skapa egna verk. Snart är de i klass med de stora konstnärerna. 
  • Psykolog – när det gäller vissa problem kan det vara lättare för människor att prata med en robot än med en person. 
  • Skådespelare – prinsessan Leia i nästa Star Wars-film spelas av en datoranimation. Den riktiga skådespelerskan, Carrie Fisher, dog förra året [2016]. 

Tidskriften Ny Teknik listar också några jobb som man kan kanske inte förväntade sig skulle påverkas så mycket, till exempel kokboksförfattare, IT-säkerhetsanalytiker, och sociala medie-redaktör [18]. 

Socialsekreterare är nog också ett lite oväntat område för automatisering. Tanken är att AI ska fungera som en assistent som gör rutinjobbet, medan socialsekreterarna i stället kan ägna sig åt att hjälpa dem som behöver det med till exempel ekonomisk planering och att hitta rätt utbildning eller jobb. Försök med detta gjordes först i Trelleborg.  

Algoritmen, eller den så kallade roboten, läser av vilka utgifter medborgaren ansökt om, upprättar en beräkning, kontrollerar inkomst och kollar om personen står till förfogande på arbetsmarknaden. Enligt kommunen får den som ansökt nu svar inom 24 timmar. [19] 

Detta uppskattas dock inte alltid av socialsekreterarna själva. I Kungsbacka sade 12 av 16 socialsekreterare upp sig i protest [20]. 

Det börjar kännas relevant att fråga: vilka jobb kommer inte att bli påverkade av AI? Fredrik Bruhn, professor inom robotik och avionik vid Mälardalens Universitet, säger att det endast finns ett enda jobb som han inte kommit på kan automatiseras: sotare [21]. 

Vare sig vi behåller våra jobb eller inte – ändras våra liv på andra sätt genom AI? 

Det allra mest direkta sättet att bli påverkad av AI är väl att börja jobba med det – ”if you can´t beat them, join them”. Förutsättningarna för att jobba med AI är lite beroende på vilket delområde man vill ägna sig åt. En bakgrund som systemutvecklare är troligtvis den vanligaste, gärna kompletterat med utbildning/erfarenheter inom dataanalys (statistik, matematik). Någon formell utbildning är dock ingen förutsättning. Man får rådet att ”sätta igång och labba” [22]. 

Som tidigare sagts så kommer det att skapas nya jobb till följd av AI. Dessutom finns det många jobb som kommer att förändras av AI. Enligt en rapport om Storbritannien, från revisions- och konsultbolaget PwC, så tros nya arbetsmöjligheter skapas till exempel inom hälsovård och utbildning. Inom hälsovårdssektorn förväntas AI ersätta 12 procent av jobben, samtidigt som (motsvarande) 34 procent nya arbetsmöjligheter skapas till 2037 [23]. 

Det som framför allt kommer att krävas av de anställda är rimligtvis att utbilda sig för och anpassa sig till att jobba tillsammans med AI-lösningar. Konsultnätverket Deloitte har i sin rapport Deloitte Global Human Capital Trends (2017) undersökt vilka trender 10 000 HR- och företagsledare i 140 länder ser inom personalområdet: 

En av dessa trender är att artificiell intelligens, AI, blir allt vanligare ute på företagen. […] 31 procent av företagen i undersökningen höll på att implementera någon form av AI-lösning i sina organisationer. Tio procent sa att de redan använder sådana lösningar och 34 procent håller på att testa någon form av AI. […] Än så länge verkar lösningarna dock vara rätt begränsade och tänkta att komplettera det jobb som de anställda redan utför istället för att ersätta någon. [24] 

Att lära sig ny teknik räcker inte: 

Det kommer också att leda till att företagen vid rekryteringar kommer att lägga större vikt vid egenskaper som empati, kommunikation, personlig service, problemlösning och strategiskt beslutsfattande i takt med att AI kan hantera många rutinuppgifter. [24] 

I [16] räknar Arash Gilan upp ”10 sätt artificiell intelligens kommer att förändra ditt liv”. Det är ett subjektivt men optimistiskt urval. Här är några av de 10: 

4. Automation  
Kanske den mest självklara. Från robotar som bygger eller paketerar ett lager för e-handlare till självkörande bilar. Tänk bara tanken att barn som föds idag troligen aldrig kommer att behöva ta körkort. Arbetsmarknaden kommer att ändra skifte till det icke-digitala, och det maskiner inte kan idag behärska.   

7. Ökad produktivitet 
AI kommer att ha samma påverkan på den digitala revolutionen som elektricitet hade för den industriella revolutionen. Som människa kommer vi att gå ifrån många av de administrativa uppgifter som idag tar mycket av vår tid, och istället verka i en värld där vi har en robot som levererar.  

8. Livskvalitén kommer att öka markant 
AI kommer att revolutionera vår värld fundamentalt genom allt ifrån smartare energiförbrukning, smartare sjukvård och längre hälsa till teknologi som förbättrar livsvillkoren avsevärt för u-länder. 

10. En värld där ingen någonsin mer behöver jobba?  
Kommer verkligheten i framtiden att bli som i de filmer och serier vi sett? Kommer vi att sitta och övervaka robotar som uträttar våra före detta jobb i en värld med medborgarlön, hubotar och robotskatt? Är det Musk eller Zuckerberg som har rätt? Oavsett vem så väntar oss en värld där sociala system och infrastruktur i grunden kommer att förändras. 

Referensen till Musk och Zuckerberg i sista punkten handlar om deras olika inställningar till automatisering/AI: 

I vår tid finns det två läger. Ett med Elon Musk i spetsen, som säger att superdatorn kommer att ta över världen och kan förgöra mänskligheten. Det andra lägret med Mark Zuckerberg, som menar att vi istället kommer att jobba tillsammans med datorerna för att skapa en bättre framtid. 

Enligt Tietos undersökning (se avsnittet ”Vilka yrken tror man ska försvinna?”) finns det en optimism när det gäller hur AI kommer att påverka våra liv: 71% anser att den nya tekniken kommer att underlätta deras vardag och privatliv [2]. Det gäller även i det lilla sammanhanget: till exempel så har snabbmatskedjorna har gjort försök med robotar som steker hamburgare [25]. 

Hot eller löfte – eller bådadera? 

I en rapport från OECD anges att 14 procent av alla jobb i 32 undersökta länder bedöms ha hög sannolikhet att automatiseras. I Sverige är motsvarande siffra strax under 10 procent [26]. Den lägre siffran för Sverige beror till största delen på att vi redan kommer långt med automatiseringen. 

Men de flesta aktörer verkar vara någotsånär överens om att det till följd av införandet av AI, automatisering, och robotisering kommer att skapas något fler jobb än vad som försvinner. PwC tror att det, för Storbritanniens del, till 2037 kommer att försvinna 7 miljoner befintliga jobb, samtidigt som det skapas 7,2 miljoner nya jobb [23]. 

I förra avsnittet nämndes medborgarlön – ”en värld med medborgarlön, hubotar och robotskatt” – som en möjlig följd av att robotar och AI tar över allt fler jobb. Det kan tyckas som en oundviklig utveckling med tanke på att: 

Artificiell intelligens blir inte trött, låter inte känslor styra, kan skalas upp till så många versioner som processorkraften i molnet tillåter, och blir smartare ju mer data den matas med. [6] 

Kommer vi att tycka att det är en lättnad att slippa jobba för att i stället kunna ägna oss åt sociala aktiviteter och fritidssysselsättningar på heltid? Eller kommer vi att bli lika frustrerade som många arbetslösa är idag? 

De som inte gillar utvecklingen kan trösta sig med att framtiden inte är så lätt att förutsäga ens för forskare: När några ledande vetenskapsmän 1960 fick i uppgift att tippa hur jorden skulle se ut om 50 år tog de fel vad gäller det mesta. Det gissades på flygplan som tog oss runt jorden på 90 minuter, om flygande bilar och om astronautpiller som ersatte alla måltider. Däremot missade man helt mobiltelefoner eller att var svensk skulle äga en egen dator. [27] 

Referenser

1.Gartner Says By 2020, Artificial Intelligence Will Create More Jobs Than It Eliminates
https://www.gartner.com/newsroom/id/3837763

2. Jobben som skulle göras bättre av en AI – enligt svenskarna 
https://www.tieto.com/se/nyhetsrum/alla-nyheter-och-pressmeddelande/corporate-news/2017/11/jobben-som-skulle-goras-battre-av-en-ai–enligt-svenskarna/

3. AI förändrar arbetsmarknaden i grunden” 
https://www.realtid.se/ai-forandrar-arbetsmarknaden-i-grunden

4. Kommer AI att ta över ditt jobb?
https://www.dagensanalys.se/2017/09/kommer-ai-att-ta-over-ditt-jobb/

5. Människans nya roll i ai-världen 
https://www.nyteknik.se/digitalisering/manniskans-nya-roll-i-ai-varlden-6830517

6. Våra beslut påverkas redan av ai-tjänster 
https://www.nyteknik.se/digitalisering/vara-beslut-paverkas-redan-av-ai-tjanster-6809979

7. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år. Rapport från Stiftelsen för strategisk forskning 
https://strategiska.se/app/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf

8. Säg hej till din nya kollega, AI:n 
https://www.saljarnas.se/salj/artiklar/2018/05/sag-hej-till-din-nya-kollega-ai-n

9. NG investerar i AI-robot för att göra jobbsökandet roligare och mer rättvist 
http://it-kanalen.se/%E2%80%8Btng-investerar-i-ai-robot-for-att-gora-jobbsokandet-roligare-och-mer-rattvist/ 

10. Hur kommer AI att påverka rekryteringsbranschen?
https://roirekrytering.se/hrblogg/hur-kommer-ai-att-paverka-rekryteringsbranschen/

11. AI och dataanalys gör spontana jobbansökningar smartare 
https://www.ri.se/AI-och-dataanalys-g%C3%B6r-spontana-jobbans%C3%B6kningar-smartare

12. Ai-assistenter har nått ”mänsklig nivå” 
https://www.nyteknik.se/digitalisering/ai-assistenter-har-natt-mansklig-niva-6809953

13. Vi föds med språket i våra hjärnor 
http://spraktidningen.se/artiklar/2016/03/vi-fods-med-spraket-i-vara-hjarnor

14. Ny rapport: Robotar skövlar miljontals jobb i finanssektorn 
https://www.fplus.se/ny-rapport-robotar-skovlar-miljontals-jobb-i-finanssektorn/a/0E7KXE

15. Hundratusentals jobb försvinner – men få oroliga för digitaliseringen 
https://www.civilekonomen.se/aktuellt/hundratusentals-jobb-forsvinner-men-fa-oroliga-for-digitaliseringen/

16. 10 sätt artificiell intelligens kommer att förändra ditt liv 
https://www.ihm.se/blogg/arash-gilan/10-satt-artificiell-intelligens-kommer-att-forandra-ditt-liv

17. Kommer AI att ta över ditt jobb? 
https://www.svea.com/se/sv/foretag/artiklar-och-tips/2017-4/kommer-ai-att-ta-over-ditt-jobb/

18. Har du de här jobben får du se upp för AI 
https://www.nyteknik.se/digitalisering/har-du-de-har-jobben-far-du-se-upp-for-ai-6809944

19. AI och robotar kan ge intressantare jobb 
http://www.nsk.se/2018/01/10/ai-och-ro%C2%ADbotar-kan-ge-in%C2%ADtres%C2%ADsantare-jobb/

20. Roboten tar över jobb i socialtjänsten – personal säger upp sig i protest 
https://www.metro.se/artikel/roboten-tar-%C3%B6ver-jobb-i-socialtj%C3%A4nsten-personal-s%C3%A4ger-upp-sig-i-protest

21. Professorn: ”Det finns bara ett jobb AI aldrig kan ta över” 
https://www.va.se/nyheter/2017/10/04/professorn-det-finns-bara-ett-jobb-ai-aldrig-kan-ta-over/

22. AI-expert är hetaste yrket just nu. Men hur blir man AI-expert? 
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.683661/ai-expert

23. AI kommer att skapa lika många jobb som det tar bort – PwC-rapport 
https://borsvarlden.com/artiklar/ai-kommer-att-skapa-lika-manga-jobb-som-det-tar-bort-pwc-rapport/

24. Inte färre jobb med AI 
http://cfoworld.se/inte-farre-jobb-med-ai/

25. Robotarbetare tar över jobben, eller…? 
https://hrbloggen.se/2017/11/robotarbetare-tar-over-jobben.html

26. Forskare: Dröjer innan djupare AI tar jobben 
https://www.svd.se/forskare-drojer-innan-djupare-ai-tar-jobben

27. Beredd? Här kommer AI 
https://www.kollega.se/beredd-har-kommer-ai

Mer läsning

Artificiell intelligens 
http://bodahlbom.se/2018/08/01/artificiell-intelligens/ 

Professionernas framtid  
http://bodahlbom.se/2016/04/06/professionernas-framtid/ 

När robotarna tar över 
https://da.se/2018/02/nar-robotarna-tar-over/ 

Så nära är Superintelligensen 
https://www.arbetsvarlden.se/sa-nara-ar-superintelligensen/ 

The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries  
(OECD Social, Employment and Migration Working Papers No. 189) 
https://futuroexponencial.com/wp-content/uploads/2018/02/OECD.pdf 

Om Eva Toller

Eva Toller är systemvetare, arkivarie och konsult på ArkivIT. På 80-talet arbetade hon i projekt där man använde metoder från artifi ciell intelligens, och tycker det är mycket fascinerande att få uppleva hur AI nu äntligen får ett riktigt genombrott. För närvarande jobbar hon bland annat med införande av GDPR på en statlig myndighet.

Fler artiklar

Cookie notice
ArkivIT.se använder sig av cookies. Om du inte vill att vi använder cookies vid ditt besök kan du när som helst ändra inställningar för cookies i din webbläsare.