Publicerad

Nr 2/2019 – Tema: Metadata

AIT nr2 2019 Metadata

Ladda ned tidskriften som PDF:

Ikon

PDF: Arkiv Information Teknik Nr2/2019, Tema Metadata 4.04 MB 48 downloads

Innehåll: Per Axbom, artikel: Tusen ord och en plats - Din bild säger mer än...

Release: 12 september 2019.

Innehåll:

  • Per Axbom, artikel: Tusen ord och en plats – Din bild säger mer än du önskar
  • Magdalena Sjödahl (konsult på ArkivIT), artikel: Webbarkivering och metadata
  • Jonas Karlsson, artikel: Arkivredovisningsmetadata i e-arkivet – eller konsten att förteckna ett arkivpaket
  • Anna Aldehag, Anders Fejer, David Svärd, Dick Lindberg, Mattias Fredriksson, Ulrika Freiholtz, artikel: Vad gör Socialstyrelsen för att Sverige ska vara bäst i världen 2025?
  • Alexandra Meija (konsult på ArkivIT), artikel: FGS och metadata i korthet
  • Erik Andås , artikel: Betraktninger om arkiv – fra en nordmann i Sverige
  • Marcus Lindqvist (konsult på ArkivIT), kåseri: Identitetskris i metadatasamhället
  • Stina Degerstedt, artikel: Paradigmskiftet inom metadata på Kungliga biblioteket
  • Anna Kharkina (konsult på ArkivIT), Mats Lundell, artikel: Metadata vid arkivering av kulturarv
  • Artikel: 6 snabba med Catharina Grönqvist
  • Markus Birgander (Forefront), artikel: Detaljerad data i mängder – ett måste för bra beslutsstöd
  • Fredric Landqvist, artikel: Metadata och hållbara organiseringsprinciper
  • Matthias Palmér, artikel: Metadata, öppna data och PSI
  • Leif Pettersson (konsult på ArkivIT), artikel: Metadata – varför finns den?

Redaktion:

Alexandra Meija
Tf. chefredaktör
E-post: alexandra.meija@arkivit.se
Telefon: 0760 – 500 250

Helena Sääf
Redaktör
E-post: helena.saaf@arkivit.se
Telefon: 0760 – 510 190

Leif Pettersson
Redaktör
E-post: leif.pettersson@arkivit.se
Telefon: 0709 – 145 478

Ida Granholm
Webbansvarig & formgivare
E-post: ida.granholm@arkivit.se

Publicerad 3 506 kommentarer

Artikel: Hållbara lösningar med människan i centrum

Hållbara lösningar med människan i centrum

Malmö stad är en decentraliserad organisation där varje del av verksamheten ansvarar för utveckling inom sina sakområden. Programmet Det Digitala Malmö är den samlande kraften för att hela staden med sina 26 000 medarbetare och 330 000 medborgare, rör sig åt samma hållbara riktning i det digitaliseringsarbete som genomförs. 

Författare: Maria Stellinger Ernblad, Giovanni Leoni och Celine Berggreen-Clausen

Det Digitala Malmö har ett antal framtidsorienterade mål, såsom stärkt demokrati och inkludering, mer ändamålsenlig och tillgänglig service, ökat samspel i staden och ökad verkan i samhällsservicen. Fokus ligger just på hållbar digitalisering med lösningar som är relevanta i den tid som vi befinner oss i och som alltid har människan i centrum.  

Med människan i centrum möjliggörs en hållbar digitalisering med utgångspunkt i informationen kring människan och staden. En av de fundamentala grundstenarna för att få digitaliseringen att ta fart är de möjligheter som uppkommit med att vi i vår informationshantering gått från att vara analoga till att vara digitaliserade. Insikten av värdet av information har fått en helt ny innebörd. Sedan länge har Malmö stad värderat sin information och hanterat den med syftet att stödja verksamheten i det löpande arbetet, för uppsikt, rättssäkerhet och värnat om information som ett kulturarv samt för forskning. Vad som funnits som en naturlig process har varit gallring av information, just för den oskäliga kostnaden av att spara all analog information. Men med en fallande kostnad för lagring av digitaliserad information och möjligheterna att nyttja sådan information i helt nya former, går vi mot en framtid där hantering av kvalitativ information i digital form kommer att vara en kritisk faktor för möjliggörandet av tillämpningar i digitaliseringens tidevarv.

En av dessa tillämpningar är att erbjuda öppna data för stadens medborgare och andra aktörer. Data och information är en av Malmö stads viktigaste tillgångar och vikten av att arbeta systematiskt och strukturerat med detta framhålls i Det Digitala Malmö, liksom i nationella och internationella strategier och utredningar. Tillgång till och utbyte av information är essentiell för digitalisering av offentlig förvaltning och utgör en viktig förutsättning för innovation och tillväxt. I dagsläget saknas ett strukturerat sätt att tillgängliggöra stadens data till andra parter – snarare sker det sporadiskt och utifrån specifika uppdrag. Detsamma gäller nyttjande av andra parters öppna data. Därför etablerar vi nu förutsättningar för att öppna upp Malmö stads data för att, tillsammans med kompetensen i stadens många startups, erbjuda malmöborna bättre och smartare samhällsservice och välfärd. Data är den lägsta abstraktionsnivån från vilken information och kunskap härstammar. Öppna data innebär att dessa data kan nås, användas och delas av alla – även med kommersiella syften – utan några begränsningar. Därutöver tillgängliggörs det i ett gemensamt, begripligt format på webben.  Vi menar att den stora fördelen med att tillgängliggöra dessa data är att de kan kombineras och kontextualiseras till information och kunskap i sammanhang utöver våra kommunala uppdrag; vi har inte patent på att leverera de tjänster våra medborgare behöver, inte heller har vi rätt att hålla på den data som vi gemensamt äger. Arbetet med öppna data sker inom ramen för en större förflyttning inom digital informationshantering i Malmö stad – detta för att skapa förutsättningar för både oss och andra aktörer att generera hållbara och anpassade tjänster för våra medborgare.  

Ett annat viktigt tillämpningsområde är analyserandet av stora mängder information med stöd av Artificiell Intelligens (AI). Ett av fokusområdena inom Det Digitala Malmö heter framtidens arbetsplats, där målet är ta tillvara möjligheterna som finns när vi förstärker medarbetaren genom digitala medel. Malmö stad behöver hitta många olika lösningar för att förstärka medarbetaren, för att låta oss fokusera vår tid och kompetens på värdefullt arbete, på rätt uppgifter och leverera rätt service till medborgarna. Information i stora mängder behöver finnas tillgängligt och vara möjligt att förstå, för att i sin tur kunna analyseras och leda till insikter om förbättringar. En viktig del för att göra detta möjligt är att skapa en kultur kring att all Malmö stads information är allas för att kunna analyseras – med bibehållen respekt för individens integritet. Detta handlar om allt ifrån information som genereras inom Malmö stads verksamhetssystem till det som skapas genom stadens plattform för Internet of Things. Idag är det svårt att fullt ut förstå den komplexitet som Malmö stads omgivning och verksamheter verkar i och det finns ett uttalat behov att vi ska förstå helheten och hur saker hänger ihop. Detta kan avancerad analysförmåga med support av AI erbjuda. I slutändan handlar det om att hitta de riktigt värdefulla frågorna, att fokusera på det som är kritiskt för Malmö stad att veta för att kunna arbeta smartare och erbjuda bättre service till medborgaren. Med insikter som vi får genom snabb och avancerad analys kan vi skapa beslutsunderlag och styrning av proaktiva insatser. Det handlar inte om att ersätta människan, utan om att förstärka egenskaper och göra medarbetaren mer värdefull. Vilket får oss att komma tillbaka till att det i slutändan är människan som är i centrum och det är tekniken och informationen som ska förstärka människan. En viktig aspekt som vi har med oss under denna resa är de etiska aspekterna av att tillämpa AI. Risken finns alltid att genom att vi nyttjar avancerad teknik så tappar vi den översikt och kontroll som krävs för att vi ska kunna leverera vårt offentliga uppdrag med transparens och enligt vår värdegrund. Därför finns det idag en tydlig närvaro av ett samtal kring just vad som är lämpligt för en maskin att göra och vad som är förbehållet människan. Detta kommer att medföra att vi kommer ta aktiva beslut att inte tillämpa AI inom vissa områden, då tekniken inte kommer kunna leverera ett resultat som är samtidigt effektivt, relevant och grundat i vår värdegrund. Detta fångar också en av de centrala delarna i digitaliseringens tidevarv; vårt uppdrag som kommun och våra värderingar är i sig beständiga, men tekniken spelar en viktig roll att få oss människor att bli förstärka i vårt värdeskapande arbete. För AI specifikt, så startar det med värdesättandet av kvalitativ information och det landar i insikter bortom den mänskliga förmågan. 

Om författarna

Maria Stellinger

Maria Stellinger Ernblad, Digitaliseringschef Malmö stad 

Maria är sedan augusti 2017 digitaliseringschef i Malmö stad. Uppdraget är att se till att stadens digitaliseringsprogram Det digitala Malmö blir förverkligat i stadens verksamheter. Maria har haft strategiska utvecklings- och ledarroller i flera olika kommuner i över tjugo år, något som innefattat att leda IT- och digitaliseringsverksamhet. 

Giovanni Leoni

Giovanni Leoni, Strategisk förändringsledare inom digitalisering

Giovanni leder förändringsarbete i Malmö stad för att etablera förmågor för robotiserade processer, analys och arti ciell intelligens. Större delen av hans yrkeserfarenhet har kretsat kring utvecklingsarbete delen av hans yrkeserfarenhet har kretsat kring utvecklingsarbete inom värdekedjor i näringslivet och de senaste 7 åren har han drivit förändringsarbete och analysutveckling globalt inom IKEA.

Celine Berggreen-Clausen

Celine Berggreen-Clausen, Strategisk förändringsledare inom digitalisering 

Celine leder förändringsarbete i Malmö stad inom framför allt digital informationshantering, öppna data och smarta staden. Hon har tidigare arbetat med digitalisering och öppna data på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå. 

Ladda hem och läs hela numret av Arkiv Information Teknik nr 1/2019 med tema artificiell intelligens här: https://www.arkivinformationteknik.se/2019/03/07/nr-1-2019-temaai/

Publicerad Lämna en kommentar

Artikel: Om intelligensexplosionens vara eller icke vara

Om intelligensexplosionens vara eller icke vara

Artificiell intelligens anses utgöra ett hot mot mänskligheten. Det finns goda skäl att vara skeptisk mot dessa påståenden. Alarmisterna underskattar människans förmåga att förbättra sig själv med ny teknologi.

Författare: Karim Jebari

En uppfattning som fått alltmer uppmärksamhet är att artificiell intelligens (AI) skulle utgöra en av de största riskerna mot mänsklighetens fortsatta existens. Nick Bostrom, en av de främsta levande filosoferna inom tillämpad etik, diskuterar dessa idéer ingående i boken Superintelligence. Men är AI verkligen en av de stora riskerna? Det finns skäl att vara skeptisk.  

Det är inte intelligens i absoluta termer som är farlig hos en AI, utan intelligens i förhållande till de människor som en fientlig AI kan vilja skada. Bostrom tycks förutsätta att intelligensen hos de människor som försöker kontrollera en AI inte kommer att förändras över tid. Detta antagande tar inte hänsyn till att en förbättring av AI troligen påverkar intelligensen i det omgivande samhället, alltså hos människorna. Om “intelligens” ses som en generell förmåga att lösa problem, så kan en människa eller grupp människors intelligens höjas väldigt mycket av modern teknologi. En person kan till exempel lösa matematiska problem snabbare med en miniräknare, eller “minnas” stora mängder information med en digitalkamera eller dator. Sofistikerade statistik- och sökprogram tillåter problemlösning som skulle vara omöjlig för personer utan tillgång till dessa verktyg. Vår effektiva intelligens både som individer och som samhälle överstiger vida det som en mänsklig hjärna i sig är kapabel till på egen hand.  

De som befarar en snabb utveckling av en AI (en så kallad “intelligensexplosion”) tycks tro att ett fåtal teoretiska genombrott i AI-teori på kort tid skulle kunna resultera i stora framsteg. Men en sådan utveckling är sällsynt, inte bara i AI-utvecklingens historia, utan även i teknikutvecklingens historia. Till skillnad från populära narrativ om “stora språng”, präglas teknikens och vetenskapens historia av misslyckanden, irrvägar och dyrköpta framsteg.  

Bostrom och andra forskare som oroar sig för en intelligensexplosion brukar också lyfta fram det faktum att processorer blivit allt kraftfullare och billigare. En AI skulle kunna dra nytta av denna trend för att med ren beräkningskapacitet bli mer intelligent. Men inte ens med en dator lika stor som en planet skulle en AI kunna lösa vissa typer av problem. Dessutom är det tveksamt om den intelligens som ren beräkningskapacitet ger är ett särskilt stort hot. Att kunna tänka snabbt är förstås en tillgång, men bara för en viss typ av problem. Oavsett hur snabbt jag skulle kunna tänka, skulle jag inte kunna på egen hand uppfinna den allmänna relativitetsteorin.  

Innebär detta att AI inte är ett hot eller något vi bör oroa oss för? Knappast. Istället bör slutsatsen bli att riskerna associerade med AI är mer komplexa och osäkra än att en AI en dag kommer att förinta mänskligheten för att vi står i vägen för den. Om intelligens är makt och den makt som AI-teknologi för med sig bara tillfaller ett fåtal, kan det i sig vara en enorm risk för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att en intelligensexplosion är osannolik innebär alltså inte att forskning om AI och teknikrelaterad risk är irrelevant.  

Om Karim Jebari

Karim Jebari är forskare vid Institutet för framtidsstudier. 2014 disputerade han i filosofi vid KTH med en avhandling som handlade om hur vi bör förhålla oss till den teknologiska utvecklingens utmaningar och möjligheter.

Publicerad

Nr 1/2019 – Tema: Artificiell Intelligens

AIT nr1 2019 AI

Om detta nummer:

Hur kommer Artificiell Intelligens att påverka vår framtid inom olika branscher, inte minst arkiv och informationshantering? Och hur kan AI användas inom sjukvården och den etik som omgärdar dessa frågor? I numret presenteras även mer praktiska exempel hur offentlig sektor arbetar med AI och hur det kan underlätta för både medarbetare och medborgare.

Ladda ned tidskriften som PDF:

Ikon

PDF: Nr1/2019, Tema Artificiell Intelligens 5.03 MB 67 downloads

Om detta nummer: Hur kommer Artificiell Intelligens att påverka vår framtid inom...

Release: 7 mars 2019.

Innehåll:

  • AI – möjligheter och påverkan på arkivsektorn, skribent: Catharina Grönqvist.
  • Hållbara lösningar med människan i centrum, skribent: Maria Stellinger Ernblad.
  • Ny teknologi skapar nya möjligheter med texter, skribent: Seavus, Reijo Silander.
  • AI och kultur(arvet), skribent: Eva Toller.
  • Krönika: Apropå robotar, AI och arkiv…, skribent: Marie Morner.
  • AI & Lagen  – RAiLE© Projektet, skribent: Pamela Finckenberg-Broman och Morgan M. Broman.
  • Om intelligensexplosionens vara eller icke vara, skribent: Karim Jebari.
  • Etiska perspektiv på AI för hälso- och sjukvård, skribent: Karin Mossler.
  • 6 snabba frågor med Cecilia Magnusson Sjöberg, skribent: Cecilia Magnusson Sjöberg.
  • AI och GDPR – Hur påverkas den personliga integriteten av artificiell intelligens?, skribent: Joel Norén Krutrök.
  • Samtal med Fredrik Heintz, AI-forskare och ordförande i svenska AI sällskapet, skribent:  Alexandra Meija.
  • Artificiell intelligens och ledarskap, skribent: Göran Lindsjö.
  • Från Frankenstein till robotuppror – en resa i historien om AI, skribent: Alexandra Meija.
  • Agenterna som gick in i kylan, skribent: Hugo Quisbert.
  • Kåseri: Mina erfarenheter av AI under 80-talet, skribent: Eva Toller.

Redaktion:

Tf. chefredaktör: Alexandra Meija, e-post: alexandra.meija@arkivit.se
Redaktör: Joel Norén Krutrök, e-post: joel.noren-krutrok@arkivit.se
Formgivare: Ida Granholm, e-post: ida.granholm@arkivit.se

Publicerad

Nr 2/2018 – Tema: Öppna data

AIT Nr2 2018

Innehåll:

  • Ledare: Öppna data och arkivens roll – Skribent: Björn Jordell
  • Öppna data och Big Data – möjligheter och risker, utopi eller dystopi? – Skribent: Eva Toller
  • Arkivarier lyser med sin frånvaro i arbetet med öppna data – Skribent: Jakob du Puy
  • Arkivariers roll och perspektiv i arbete med öppna data – Skribent: Tove Engvall
  • 6 snabba med Sanja Halling, projektledare på Riksarkivet – Intervju med Sanja Halling
  • Saker du måste veta för att lyckas med öppna data – Skribent: Eric Hjelmestam
  • Öppna data – en fråga om demokrati? – Intervju med Anders Frick, skribent: Alexandra Meija
  • Framgångsfaktorer för öppna data – Skribent: Hugo Quisbert
  • Så arbetar Stockholms universitet med forskningsdata – Skribent: Sabina Anderberg

Ladda ned tidskriften som PDF eller e-bok (EPUB)

*Läs mer om e-boksläsare, appar mm för läsning av tidskriften i EPUB-format.

Redaktion:

Tf. chefredaktör: Alexandra Meija, e-post: alexandra.meija@arkivit.se
Redaktör: Joel Norén Krutrök, e-post: joel.noren-krutrok@arkivit.se
Formgivare: Ida Granholm, e-post: ida.granholm@arkivit.se

Publicerad

Nr 1/2018 – Tema: GDPR

AIT Nr1 2018

Innehåll:

  • Ledare
  • FAI:s höstkonferens 2017
  • GDPR i stora drag
  • Sex snabba frågor om GDPR med informationssäkerhetsexperten Fia Ewald
  • Personuppgifter och elektroniskt utlämnande
  • Om GDPR:s påverkan på tekniken
  • Personuppgifter efter GDPR – skärpta krav på samtycke
  • Hur påverkar GDPR det långsiktiga bevarandet?

Ladda ned tidskriften som PDF eller e-bok (EPUB)

*Läs mer om e-boksläsare, appar mm för läsning av tidskriften i EPUB-format.